Denna underbara plats. Här har jag varit många gånger och det är en perfekt utflykt för barnfamiljen. Om man går runt slottet och ner på baksidan finns det träd där mina barn älskade att klättra. De var liggande så de lätt kunde klättra upp och där kunde de leka att de red på hästar. Hela slottsparken, som är en engelsk park är ljuvlig att promenera i och om man går över den lilla bron så kommer man till Notholmen där man idag hittar ett café. På midsommar är det full fart i parken då det anordnas en stor fest där. Runt slottet hittar man även Tyresö kyrka och Prinsvillan där Prins Eugen målade sin berömda tavla Molnet. Nu är det många år sen jag var där så mycket kan ha förändrats men jag åkte i alla fall ofta hit när mina barn var små och jag bodde i Trollbäcken för så där 20 år sedan. Har du möjlighet så kan jag verkligen rekommendera en utflykt hit en skön sommardag.Tyresö slott

I den här gluggen är det så mysigt att sitta och titta ut över landskapet. Den hittar man när man går över slottsgården och till höger.

 

 

 


Här är lite historia hämtat från nätet om Tyresö slott

Historia

1300-talet till mitten av 1600-talet

En av Tyresös första ägare var riddaren Erik Karlsson Örnfot, som 1369 sålde godset till sin kusin Sten Bengtsson Bielke. Det övertogs sen av Erengisle Nilsson den äldre av Hammersta, känd 1359 och död 1406. Godset som ärvdes av hans dotter Katarina Erengislesdotter gick sedan i arv inom släkterna Lillie, Ryning, Bielke och Oxenstierna.

Efter Nils Eriksson Rynings död övergick Tyresö till Barbro Axelsdotter 1610 och därefter till hennes son Gabriel Gustafsson Oxenstierna, sedermera riksdrots. Han lät uppföra Tyresö slott öster om moderns medeltida sätesgård (se Tyresö hus) som låg vid den nuvarande Prinsvillan. Efter att ha tillträtt egendomen efter moderns död 1624 började förberedelserna för hans storbygge med att anlägga ett tegelbruk och lagra byggmaterial. Under byggnadstiden bodde byggherren och hans familj på gamla gården. När murmästaren Hans (Grot) enligt räkenskaperna i De la Gardieska samlingen i Lund 1632 avlönades på sitt kontrakt att göra stora stenhuset färdigt stod byggnaden under tak. Under årtiondets senare hälft började man flytta in men redan 1635, hölls tre gudstjänster här. Slottets arkitekt eller ”byggmästare” är okänd, men torde ha rekryterats från kungamaktens byggnadsverksamhet. Förebilder fanns i Tyskland och Frankrike, där lägre förborgar med hörntorn hade anlagts på 1500-talet. Man byggde ännu slutna anläggningar med tanke på försvar och några skottgluggar på sjötornen har bevarats. Oxenstierna lät även 1638–1640 uppföra Tyresö kyrka (arkitekt Hans Ferster), där han själv begravdes 1641. Murteglet för både slottet och kyrkan hämtades från det godsegna Finnborgs tegelbruk som låg på Brevikshalvön vid Kalvfjärden och från det egna godset Margretelund i Roslagen.

Tyresö utbröts från Österhaninge socken 1636 och bildade jämte Dalarö kapell en egen församling. År 1621 anlades ett av Sveriges första pappersbruk vid Uddby kvarn av Gabriel Oxenstierna. En tysk pappersmakare hämtades från Uppsala och bruket levererade dels det viktiga skrivpapperet, dels omslagspapper till artilleriets krutladdningar. Från 1600-talet står också stallbyggnaden kvar om än i ganska ombyggt skick. Denna har i sydöstra delen s k blockförband, det vanligaste murningssättet på 1600-talet med ett skift på längden och nästa skift på bredden lagda murtegel. Den nordvästra delen av byggnaden är möjligen något äldre och har s k kryssförband där skiften förskjutits något sinsemellan. På huvudsidan och kortsidorna finns identiska ankarslutar av 1600-talstyp med rullverk och mästersmedens inslagna bomärkessymboler. 1636 avlönades mäster Melker snickare för en foderlår till stallet, men om detta då var identiskt med denna byggnad är osäkert. Något av decennierna omkring 1650 stod således byggnaden, som från början hade en utbyggnad över ingången åt söder, färdig. Det är också möjligt att denna byggnad, som låg intill den stora renässansträdgården, ursprungligen uppförts för trädgårdens skötsel och personal; byggnaden var nämligen placerad i direkt anslutning till den nu försvunna renässansträdgårdens trapetsformade västliga gränslinje.

Mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet

År 1648 ärvde Oxenstiernas sonhustru Maria Sofia De la Gardie Tyresö efter maken Gustav Gabrielsson Oxenstierna. Hon anlade klädesfabriker, mässingsbruk, oljeslageri, såpsjuderi och ett gevärsfaktori vid Tyresö tre strömmar, manufakturer som utvecklades med gott resultat. Vid hennes död 1694 hade dock industriernas verksamhet reducerats kraftigt. Efter hennes bortgång ärvdes godset av dotterdottern Maria Gustava Gyllenstierna, gift med riksrådet Carl Bonde. Dessförinnan gjordes en stor lösöresauktion där bohaget skingrades. Delar av detta som åsattes lågt värde och ingen ville köpa brändes upp. Grevinnan Gyllenstierna bodde på slottet i fyrtio år och blev känd för att hon 1719 lät riva tornen när ryssarna kom för att bränna den ståtliga byggnaden. Inkräktarna trodde då att slottet redan var ödelagt och vände om.

Tyresö övertogs sedan av dottern Katarina Margareta, död 1755, hustru till fältmarskalken Johan Christoffer von Düring och därefter av deras dotter Gustava Sabina, gift med riksrådet Carl Fredrik Scheffer. Bodings stora karta över Tyresö sätesgård (se bild) från 1748 visar en ofullständig mangård, där ett av sjötornen och merparten av västra flygeln saknas, som om ombyggnadsarbeten var under utförande (I en annan version av Tyresökartan i Nordiska museet som troligen är utförd 1752 är byggnaden med sina två flyglar åter intakt). Den viktigaste förändringen är dock att borggården är öppen mot norr. Portlängan ersattes av ett staket, möjligen i järn. Ändringarna var så omfattande att de kallas ”Tyresö stenhusens återuppbyggnad” i en handling från 1759 ang. von Dürings arvskifte. Ombyggnaden fullföljdes av Scheffer som lät riva det obekväma tornet över trappan till första våningen och sätta in en ny invändig stentrappa och en fritrappa mot borggården. Tornhuvarna försvann och taken gjordes brutna. Invändigt ändrades övervåningen till gästrum med garderober för de högättade gästernas betjäning. Efter Scheffers gick egendomen vidare till Ulrika Eleonora, död 1793, samt efter henne till friherre Robert Wilhelm De Geer som löste ut de övriga arvingarna. På 1770-talet moderniserades slottet och Sveriges första engelska parken anlades, planerad av trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper. Parken med sina slingrande gångar finns kvar än idag.

1800-talet till 1930

Efter sekelskiftet 1800 såldes godset med decimerade områden. År 1859 inköptes egendomen av överdirektör J G F Hörstadius, som snart lät återställa slottets barockexteriör. Då försågs de stympade bakre tornen med höga, volutlika gavelrösten. Som arkitekt anlitades Johan Erik Söderlund.

Näste ägare blev markisen Claes Lagergren som från 1892 fortsatte att omvandla Tyresö slott till dess ursprungliga skick från 1600- och 1700-talen. Den äldre arkitekturen återskapades och framsidan försågs med en präktig portal med Oxenstiernas vapensköld däröver och en dubbel fritrappa från borggården. Östra flygeln byggdes om liksom delar av huvudbyggnaden och förutom alla antika möbler och vackra ekpaneler fylldes slottet med böcker, gobelänger, vävda tapeter, tavlor och andra konstverk. För omgestaltningen av slottets interiör anlitades arkitekt Isak Gustaf Clason och inredningen kombinerades med moderna faciliteter för att familjen skulle kunna bo bekvämt.

År 1905 installerades telefoner och centralvärme, elektricitet däremot drogs först in när Nordiska museet hade tagit över byggnaden. Claes Lagergren önskade bevara sitt hem som ett tidsdokument från sekelskiftet 1900 och lät efter sin död 1930 donera Tyresö slott till Nordiska museet. När Lagergren dog var renoveringen inte helt genomförd. Exempelvis skulle västra flygeln innehålla ett musikrum och ett stort bibliotek.

Nutid

Slottsbyggnaden innehåller idag cirka 85 rum. Huvudbyggnaden har vind och källare. I källaren fanns under 1600-talet köket och arkivet. Åren 1993–1997 genomförde Nordiska museet en omfattande invändig och utvändig renovering av slottet. Den under Lagergren ej helt färdigställda västra flygeln används i dag som restaurang. I samband med renoveringen återskapades interiörerna som de såg ut när familjen Lagergren bodde här. Under sommarmånaderna är slottets bottenvåning öppet för besök av allmänheten. Till slottet hör en gårdsflygel som uthyrs som privatbostad.

I närheten ligger ”Åliden”, skogvaktarfamiljen Willix hem som byggdes på 1920-talet. Huset med brant, valmat tak och ursprungligen täkt med vass (senare utbytt mot plåt) hade sin förebild i liknande byggnader från 1700-talets Frankrike.[9] Huset står för närvarande (2013) tom. Öster om slottet återfinns ”Lilla Tyresö” med Prinsvillan som hyrdes av Prins Eugen några somrar mellan 1894 och 1909. Byggnaderna nyttjas idag av Svenska Turistföreningen som bland annat vandrarhem.